Tyvärr går denna egenskap även över i mitt privatliv, och det är inte alltid positivt. Jag ska inte ge mig ut i ett melodramatiskt dravel - det fick jag nog av för länge sedan - men fyfan vad fint det vore om denna restart-önskan inte alltid fanns i bakhuvudet på mig. Det skulle minska på antalet gånger jag funderar på att släppa alla förtöjningar och söka permanent jobb innanför polarcirkeln, raka håret eller skaffa gymkort (troligt, hahaha). Det vore också lättare när jag försöker hoppa från sten till sten i andra lägen, istället för att vara nöjd där jag är. Jag vet att några i min bekanskapskrets gärna påpekar att om man vill vidare betyder det att vad som finns inte är det man söker, att det inte är på riktigt. Hej vad jag önskar att de kunde läsa mina tankar, för så enkelt är det aldrig.
Dåligt samvete, jag?
Kanske.

0