I mina öron viskar en sång, en skamlig skämslåt, men jag gillar vad för bild den målar upp. Den framtiden kan jag tänka mig att leva i, leva med och leva för. Den tanken ger mål och mening med alla svarta dagar fram tills nu, helgar medlen jag tagit mig hit med. Eftersom jag ligger inne med en rätt risig karma är det lätt att förstå vidden av det. Tyvärr är det inte riktigt så lätt att jag kan bestämma mig för hur jag vill ha mitt liv, och förvänta mig att alla plötsligt ska spela med i detta. Reality check påpekar att det krävs att osannolikt många pusselbitar faller väldigt specifikt på plats, så vi släpper mina alternativa framtider fram tills nästa bakissöndag. Melodrama, åhå.
Från det ena till det andra - har inte kunnat gå hit mest för att jag drabbats av ett sjukt trauma. Sjukt, I tell you! Efter att ha träffat en föredetta vän hade jag en hel natts drömmar där jag försökte slå in skallen på denna person helt öppet, och personen kopplade ingenting. Vi snackar basebollträ-bashing alltså. Vaknade med ett dåligt samvete av episka proportioner och undrade om min överarbetade hjärna kanske ändå har en poäng? Smash, bash, trash!
Och DÄR, flickor och pojkar (men mest jag) har vi nyårsklänningen med stort N. Perfekta accessoarer är en svart kavaj och ett champagneglas - totally made for me in other words. Sista månaderna med rödbrunt hår innan kaossommaren 2011, som ska bli detta awesome, mer om det en annan gång.
0