hey paula
Hej McDonald's, I love you
Detta är bakgrunden: För tre år sedan hade jag ett BMI på 17, inte så nice. Vid 18,4 ser jag awesome ut i en bikini, så är det. Efter två års onyttigheter är jag på 19.8, vilket vore okej om det inte bosatt sig på magen och höfterna. Jag saknar disciplin för dieter eller intensiv träning, och längtar inte efter muskler i någon större utsträckning. Detta är inte uppe för diskussion.

En snabb uppgång på fem kilo resulterar alltid i ångest, oavsett ifrån vilken vikt man startar, så ja, jag tycker inte alltid att det är helkul att prova kläder längre. Efter en shoppingtur fylld med osmickrande provrumsspeglar och dito ljus, är man alltså allt annat än förtjust i sig själv. Jag har det ultimata botemedlet dock: en halvtimmes Two and a Half Men på träningsmaskinen och sedan själva grejen. Ett försök till ansökan till Aftonbladets Viktklubb.se. Sålänge de nekar mig medlemskap och strängt förmanar mig att en viknedgång kan vara skadlig sitter jag med ett förnöjt småleende.

Nu ska jag ignorera det oundvikliga och äta en kaka till, love it!